Annelie och paraverksamheten i HK Aranäs

För två år sedan skrev vi en artikel när HK Aranäs paraverksamhet firade 10 år. Vi berättade då att paraverksamheten startade 2014 då Annelie tillsammans med Maria Berg startade Handboll För Alla. Annelies syfte då var att hennes son Simon skulle få spela handboll likt hans två bröder som började i handbollsskolan. Sorgligt nog gick både Maria och Simon för några år sedan bort i cancer, men Annelie är och har hela tiden varit engagerad i paraverksamheten.

För ett år sedan var vi återigen i kontakt med Annelie då de precis hade haft en kickoff i rullstolshandboll och prova-på-dag för parahandboll. Rullstolhandbollen är något Annelie och HK Aranäs kämpar med att få igång. De har idag 2 personer som är med i rullstol på deras träningar. Men Annelie säger att deras dröm fortfarande är att få ihop ett lag i rullstolshandboll.

Reaktionen på nomineringen

Nu kontaktade vi Annelie igen för att höra hur hon reagerade på att ha blivit nominerad och vad hennes känslor kring nomineringen och galan.

Hur fick du reda på att du var nominerad?
Jag satt i bilen på väg till affären en fredag eftermiddag när jag fick ett samtal från ett för mig okänt nummer som jag inte svarade på. Då kom det ett sms och när jag hade parkerat läste jag sms:et och ringde upp.

Hur reagerade du när du fick reda på det?
Blev så otroligt chockad! Jag, var jag nominerad och finalist?!! Men vem tyckte att jag var värdig att ens bli nominerad?? Jag har så svårt att se att just jag kan vara påtänkt, att det jag gör är stort eftersom det för mig är så självklart att alla ska få vara med, alla ska hitta en tillhörighet, alla behövs.

Våra spelare är hjältar som kämpar varje dag med så mycket och jag är bara en guide som försöker göra plats och ge alla de kunskaper de behöver för att bli sitt bästa jag som handbollsspelare. Vissa av våra spelare drömmer om att en dag spela i ett landslag medans för andra spelare är veckans höjdpunkt att få åka till träningen.

Jag vill göra plats för alla och låta alla få vara den unika underbara spelare de är. Direkt efter att samtalet var avslutat så ringde jag upp mina söner Isak och Joel för att berätta. Kommer inte ihåg vad jag sa för jag var så chockad.

På samma sätt som jag en gång startade Paraverksamheten i HK Aranäs har jag nu stuckit ut näsan och startat Gå-handboll för alla som är dag-lediga. De behövs också inom handbollen!

Vad är dina känslor inför galan i maj i Stockholm?
Oj, det är många känslor! Tacksam, väldigt tacksam, stolthet över våra spelare, glad att några av våra spelare kommer att sitta i publiken och mitt i allt är jag också helt skräckslagen att stå i rampljuset. Alla finalister är fantastiska eldsjälar och alla förtjänar att få vinna. För våra spelare hoppas jag på vinst. För då ska vi göra något extra tillsammans som lag. Oavsett hur det går så hoppas jag på en fantastisk kväll med fylld med minnen att spara på länge och den största tacksamheten att jag får vara en liten del av vår handboll.

Där och då på Cirkus i Stockholm kommer jag att tänka extra mycket på:

• Maria Berg som jag startade allt med en dag i februari 2014. Maria som kämpade och inte kunde vara med så länge och som förlorade kampen mot cancer 2021. Hon finns med mig varje träning.
• Min son Simon som var anledningen till att jag startade Paraverksamhet i HK Aranäs. Han som är mitt hjärta, som älskade handbollen och hade så roligt med sina lagkamrater. Han längtade tillbaka till handbollen varje dag under sin kamp mot cancern. Jag kommer att bära hans tröjnummer 99 i ett halsband under galan.
  

Har du några avslutande ord?
Min största förhoppning är att många ser vår handboll inför och under galan så att fler spelare hittar en klubb nära dem. Inga ska känna sig utanför och att det är svårt att hitta vänner. Genom handbollen kan ännu fler få gemenskap, glädje, motion och veta att de behövs i laget.

Röstningen är öppen nu och fram till den 1 maj.