Lyckat träningssamarbete mellan Önnereds HK och IK Nord

Under hösten 2025 inledde Önnereds HK och IK Nord ett träningssamarbete för P12-lagen. Genom gemensamma träningspass med tydliga teman har samarbetet skapat ökad träningsglädje, högre närvaro och tydlig utveckling för både spelare och ledare. Vi har pratat med Linnea Christell-Rose om hur samarbetet kom till och hur det fungerat i praktiken.

Under hösten 2025 inleddes ett träningssamarbete mellan Önnereds HK och IK Nords P12-lag. Vi hörde av oss till Linnea Christell-Rose, ledare i Önnereds HK P12, för att höra mer om samarbetet och tankar kring det.

Vad är det för träningssamarbetet som ni inlett?
Under hösten inledde vi ett samarbete där jag tog med mig några ledarkolleger från Önnered samt cirka 10 killar till Masthuggshallen för att hålla i gemensamma träningspass med IK Nords P12-lag. Vi har genomfört tre träningar med tre olika specifika teman under hösten: transport av boll i fart, individuell försvarsteknik samt anfallsteknik (individuella grunder och klassiska spelföljder som växlar, tjeck och jugge-rörelser).

Hur uppstod idén och hur såg dialogen ut?
Idén föddes genom att jag träffat IK Nords tränare i olika sammanhang, så som seriematcher och tränarutbildningar. I dialogen med IK Nord kom det fram att de dels hade en liten grupp killar och var få på träningarna så det oftast blev lite si så, och dels saknade de handbollsbakgrund i ledargruppen vilket gjorde det utmanande att lära ut.

Eftersom vi i det laget som jag är tränare för i Önnered har ganska många spelare som vill träna mer och mycket, och jag har många träningsupplägg som jag gärna delar med mig av kändes det naturligt att erbjuda min hjälp. Jag såg det också som ett ypperligt tillfälle att utvecklas själv i min tränarroll. Så jag fråga helt enkelt tränarna i IK Nord om de ville att jag skulle komma till dem under några tisdagar under hösten, hålla i träningen samt ta med mig några killar. IK Nord tränare och mina tränarkolleger nappade på förslaget direkt!

Som en av de största klubbarna på vår sida stan ser vi också ofta att spelare som vill satsa mer på handbollen förr eller senare hamnar hos oss i Önnered. Jag ser ett stort värde i att vi som storklubb hjälper till att stötta de mindre föreningarna istället för att bara "dammsuga" dem på spelare. När jag själv var aktiv fanns det mängder av klubbar i Göteborg och vi behövde aldrig resa till Varberg eller Skövde för seriematcher. Idag ser det annorlunda ut, de stora klubbarna har enorma kullar som kämpar om träningstider och platser i lagen, medan mindre klubbar kämpar för sin överlevnad. Och ska vi utbilda duktiga handbollspelare behöver de mycket "boll-tid", och då kan vi inte har för stor grupper på varje träning och korta halltider.

Det måste även finnas utrymme för både elitsatsning och bredd. Om alla söker sig till de stora klubbarna räcker halltiderna inte till för bredden, vilket gör att många väljer att lägga av i 14–15-årsåldern när de inte längre platsar eller får följa med på cuper. Hade det funnits fler klubbar tror jag att vi hade kunnat utbilda bättre handbollsspelare; med mer halltid och plats skulle varje barn få kasta och ta emot fler passningar, avlossa fler skott och göra fler finter. Genom en högre BTP (Boll- och Teknikpåverkan) skapar vi en miljö där fler utvecklas och stannar kvar inom sporten.

Hur är träningarna upplagda rent praktiskt?
Vi kom överens om tre fasta datum där vi skulle komma till dem och hålla i träningen. Innan varje träning skickade jag över det upplägg som vi planerat så de hade ett hum om vad vi skulle göra. Vi har även bjudit in dem till några av våra lördagsträningar i Önneredshallen, då vi ofta är färre spelare.

Hur har samarbetet fungerat och blir det en fortsättning?
Det har fungerat över förväntan! Redan vid första tillfället satte IK Nord rekord i antal anmälda till en träning och det har hållt i sig. Många av deras killar tycker handbollen är superkul nu, och mina Önneredskillar slåss som platserna för att få följa med och träna med dem.

Vi har även nu precis startat året med en gemensam träningsmatch med mixade lag den 4/1, vilket avslutades med fika och shoot-out. Planen är absolut att fortsätta samarbetet nu under våren, både på några tisdagar och lördagar.

Är det något som överraskat er positivt?
Det som överraskat mest är den enorma energi som skapas. När killarna får möta "nya" ansikten i duellspel blir det en naturlig matchkänsla och alla ger 100 %. Att ge 100% under träning är ofta något som jag upplever att killarna har svårt för, och ska man bli riktigt bra krävs det att vi ger 100% på träningarna. Gör vi det inte på träning - hur ska vi då kunna göra det på match? När vi tränar tillsammans vill alla visa hur duktig man är och killarna tar i på ett sätt som de kanske inte gör under en vanlig träning med sina klubbkamrater. Det har även gett en extra glöd åt IK Nords killar – inga fler har slutat utan tvärtom kommer fler nu på träningarna än tidigare. Att se hur snabbt de utvecklas när de får träna tillsammans har varit otroligt givande.

Tror du att detta är en modell för andra? Har du några tips?
Ja, absolut! Jag har redan blivit kontaktad av en annan förening som vill göra något liknande tillsammans med oss, jag ska bara få tiden att räcka till haha!

Mitt tips är att våga sträcka ut en hand mellan klubbgränserna. Många är rädda för att "hjälpa motståndaren", och jag har fått många frågor kring detta hur andra fascineras över att jag kan tänka mig att träna andra lag och göra dem bättre. Men jag ser det tvärtom: om de blir bättre, tvingas vi också bli bättre. Det gynnar hela handbollen i Göteborg och absolut de killar som jag är tränare för.

Det är ju även detta som sker på handbollsgymnasium, och skolor som Prolympia. Killar och tjejer tränar tillsammans från olika klubbar, och jag är inte säker på att det är att de får några fler träningar i veckan som gör att de kanske utvecklas till bättre handbollsspelare, utan jag tror att det är på grund av att de ger lite mer varje träning. Det är också en annan tränare än sin egna klubbtränare som håller i träningen, som man vill visa fram sig för; en tränare som förklarar samma sak, men på ett annat sätt.

Min dröm hade varit att kunna erbjuda pass i Önneredshallen en gång i veckan där spelare från olika lag kan anmäla sig och träna tillsammans med olika tränare. Detta finns i fotbollen och har funnits länge. I den åldern som jag är tränare för i är det fortfarande föräldrartränare ute i klubbarna. Jag vet att det finns många kompetenta ledare i stan som säkerligen skulle kunna nappa på denna idén och kunna tänka sig att köra tillsammans med mig om det gav deras spelare eller barn en extra träning i veckan.